Henrik Danielsson

Noteringar:

levde ogift

Andra Händelser:

• Referensnummer: 910

Noteringar:

Daniel Olofsson Suhoinen föddes 1660 i Lövåsen Sunne, Värmland av föräldrarna
Olof Pålsson Suhoinen (c:a 35 år) och hans hustru, Annika Larsdotter Karjalainen (c:a 31 år).

1694 vid c:a 35 år ålder gifter sig Daniel med Annika Larsdotter Kauttoinen.
Annika Larsdotter Kauttoinen föddes omkring 1670 i Ragvaldstjärn Gräsmark Värmland.

Daniel Olofsson Suhoinen och Annika Larsdotter Kauttoinen fick 6 barn från 1695 till och med 1712.

3:e mars 1737 dog Daniel och Annikas son Lars Danielsson i Ö. Lövåsen Sunne, Värmland i
en ålder av 33 år.

24:e juli 1741 dog Daniel Olofsson Suhoinen i Lövåsen Sunne, Värmland 81 år gammal.
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Källor:
Vigsel mellan Daniel Olofsson och Annika Larsdotter 1694.
Se: AD Online: Värmland Sunne C:1
Vigselbok 1680 - 1706 Sida: 231

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:2
Husförhör 1722 - 1728 Sida: 59

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:3
Husförhör 1729 - 1735 Sida: 66

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:4
Husförhör 1736 - 1740 Sida: 66

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:5
Husförhör 1741 - 1746 Sida: 78

Död Se: AD Online: Värmland Sunne C:4
Dödbok 1736 - 1748 Sida: 349

Daniel gift Annika Larsdotter Kauttoinen 1694. Annika (dotter till Lars Simonsson Kauttoinen och Mariana Mattsdotter Ikoinen) föddes cirka 1670 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; dog cirka 1730 i Lövåsen, Sunne (Värmlands län, Värmland).. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 911

Noteringar:

Annika Larsdotter Kauttoinen föddes c:a 1670 i Ragvaldstjärn Gräsmark, Värmland av föräldrarna
Lars Simonsson Kauttoinen (c:a 41 år) och hans hustru, Mariana Mattsdotter Ikoinen (c:a 30 år).

1694 vid c:a 25 år ålder gifter sig Annika med Daniel Olofsson Suhoinen.
Daniel Olofsson Suhoinen föddes omkring 1660 i Lövåsen Sunne, Värmland.

Annika Larsdotter Kauttoinen och Daniel Olofsson Suhoinen fick 6 barn från 1695 till och med 1712.

3:e mars 1737 dog Daniel och Annikas son Lars Danielsson i Ö. Lövåsen Sunne, Värmland i
en ålder av 33 år.
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Källor:
Finns i mtl 1694 som piga

Vigsel mellan Annika Larsdotter och Daniel Olofsson 1694.
Se: AD Online: Värmland Sunne C:1
Vigselbok 1680 - 1706 Sida: 231

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:2
Husförhör 1722 - 1728 Sida: 59

Se: AD Online: Värmland Sunne Lövåsen AI:3
Husförhör 1729 - 1735 Sida: 66

Andra Händelser:

• Referensnummer: 1820

Noteringar:

Detta framgår av följande utdrag ur Fryksdals domsagas tingsprotokoll av den 15-17/6 1674

Påfwel Olofsson och hans hustru Elin Olofsdotter i
Lööffåsen (Lövåsen) i Sunds (Sunne) Socken, gamla och åldersstigna blinda folk, testamentera till sin son
Oluff Påfwelsson och hans hustru Anneka Larsdotter halvparten af deras lösöre,
lika arv med syskonen i den andra halvparten lösöret samt all den fasta egendom de äga i Lööffåsen
mot försörjning i deras lifstid. Oluffs broder,
Erich Påfwelsson och hans syster Marit i jangshöiden hava gått med på att aldrig tala på detta testamente.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Utdrag ur Fryksdals domsagas tingsprotokoll av den 2-6/10 1694

Olof Påhlsson i Löfåsen upbödh nu samma 1/4 skattehem:t Löfåsen efter han dett fått först af sina föräldrar
genom testamente approberat på tinget d. 15 juni 1674. Jemvehl hans syskon honom dhett uplåtit moth
10 RD:s betalning till brodern Erik Påhlsson i Tväråna (Östmark) och 5 RD:r till systern hru Marit Påhlzdotter
i Jangzhöjden (Arnstorp Sunne) / den Olof sadhe sig aflagdt och lofwadhe till her näst dherpå
upwijsa Q:ts/ effter Tingz resolution d. 14 juni A:o 1683.

Olof gift Annika Larsdotter Karjalainen. Annika föddes cirka 1629 i Laggåsen, Ekshärad (Värmlands län, Värmland).; dog före 1722 i Lövåsen, Sunne (Värmlands län, Värmland).. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 1821

Noteringar:

Död före 1722
Se: AD Online: Värmland Arnstorp Lövåsen AI:2
Husförhör 1722 - 1728 Sida: 59

Andra Händelser:

• Referensnummer: 1822

Noteringar:

Lars Simonsson Kauttoinen föddes c:a 1629 i Ragvaldstjärn Gräsmark, Värmland av föräldrarna
Simon Larsson Kauttoinen (c:a 35 år) och hans hustru, Kerstin Halvadsdotter (c:a 25 år).

LARS SIMONSSON var gift två gånger. Hans första hustru var Mariana Mattsdotter Ikoinen, f c:a 1640.
Mariana var dotter till Matts Eriksson Ikoinen och Sofia Persdotter i Långtjärn Gräsmark.
Lars hade tillsammans med Mariana många barn, uppgifter om 4 söner och tre döttrar.
Hustru Mariana dog 1678, hon finns ej i mtl 1679.

Lars gifte om sig troligen 1679 med Marit Larsdotter, f c:a 1655.
Varifrån Marit kom har ej gått att utröna med säkerhet. Med henne hade Lars ytterligare minst sex barn.

Lars Simonsson Kauttoinen dog 1702 och begravdes 7:e december 1702 i Gräsmark Värmland.
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Källor: (boken finnar i Gräsmark och Lekvatten).
LARS SIMONSSON KAUTTOINEN, f 162(9), visade sig vara en mycket driftig karl. Han finns i nära femtio år i mtl för
Ragvaldstjärn, under åren 1654-1704. LARS SIMONSSON återfinns följaktligen i många Dprot; över 40-talet, gällande
allt möjligt, som ägogränser, förvärv av jord, uppbud och fasta på jord, både lovlig och olovlig älgjakt, anmälan om
hemsökelse av eldsvåda osv.

F 1655 v56:"... bevilja syn mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön..."

F 1665 h33: "PÅL LARSSON i Borrsjön bötfälls för att han befallt sin dräng Nils att hugga ned stängslet om
LARS SIMONSSONS i Ragvaldstjärn fall, så att denne fått sin råg förstörd av hästar..."

Och så till protokoll om LARS SIMONSSONS jordförvärv. Samlade i F 1673 v16:
"Näst stadfästes thet Jordekiöp som LARS SIMONSSON i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och
Wermelands Infanteri Wellborne JONAS HANSSON GYLLENSPETS till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh
Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh
Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker
sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre
satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt
emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen;
och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie.

Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemets-döttrer i Hällebergh i Sunds Sochn,
RAFWEL KIARN, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs
Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh dher underliggiandhe afgränsade ägor, Nämbligen Först Norr till
Rafwel Kiärns bäck, sedan bäcken Oster igönom in i Kymsundet, sedan föllier Sundet Söder uth till Bäck Wijken,
ther Kymstadh Rådh möter, sedan föllier dett samma Råå efter i Sud Wäst till Een Röös på högsta högden, sedan
Sud Wäst till Een annan Röös Östan siöön Borsiöön, sedan i Stora stenen wedh samma Borsiöö i Sud Wäst Emmelan
Qwarnedammen och Borsiöholme, sedan ähr Rået i bemelte Borsiöholme, sedan Nord i Röösen ifrån Borsiööhusen,
sedan i Een annan Röös Nordan Borsiöön i Ett gammalt fall, sedan Wäster till Loffholmen i Humsiöön, sedan Öster
effter Winterwägen, som kommer från Hemmanet Humsiön intill Högde Kiärn, sedan föllier det Högde
KiärnsBäcken Oster igönom in in Rafwels Kiärn och så i Rafwels Kiärn Bäck, ther föreskreffne Råmärken först begynner.
Thesslijkest kiöpt af Landbofougden Wällborne ANDERS LARSSON i CHRISTINEHAMBN på hans Fruus Höghwällborne
Fru GIÖRWAÄLL PÅSSES wägnar HUMSIÖN i Sunds Sochn 1/8 Skatte Hemman för Tjugo Åtta Rixdahler; som nu öfwer
alle the JordKiöpen bewijstes icke Allenast medh Kiöpe Breff Wiser och medh Qwittens wahra richtigt betahlte,
ty dömbdes det fast Stånda, och icke Åthergånga."

Som en följd av dessa jordeköp begärde LARS SIMONSSON i F 1667 v45: "Upb 1g på HUMSJON",
Vidare i F 1671 v50:
"Upbudes Ragvaldstjärn, Humsjön och ett skogsområde på Häljebys ägor väster om sjön Kymmen."

Enligt vad som berättades GOTTLUND, så skulle köpebrevet mellan Hälleberg och
LARS SIMONSSON vara daterat 1670 den 20 oktober.

LARS SIMONSSON tycker att skattetrycket är för stort och får medhåll i häradsrätten enligt
F 1667 h7: "Humsjön och Ragvaldstjärn anses alltför svaga att vart för sig skatta för 1/4 h.
Humsjön bör läggas till Ragvaldstjärn, så att de tillsammans kan skatta för 1/4 h".
Denna beskattning visade sig dock fortfarande varaför betungande och LARS SIMONSSON vände sig åter till häradsrätten,
F 1671 h30:"Intygas att Humsjön och Ragvaldstjärn ej kan skatta för mer än 1/8 hemman..."

Tvisten om rågången mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön flammar upp 1684, 1685 besiktigas rågången och i
F 1686 v61 beslutar "... Nämnden att rösa mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön..."

Så kommer älgjakterna in i protokollen, med början i F 1686 h27:
"Jägmästaren ANDERS MOLITHEUSS anklagar LARS SIMONSSON.. för älgjakt, som är förbjuden för finnar och
annat löst parti! Inblandade äro DANIEL i Borrsjön, lösfinnen OLOF PUNDAN, LARS SIMONSSONS söner SIMON och MATTS,
den senare i Solberg i Ekshärad... LARS SIMONSSON bötfälls ensam, eftersom han tagit hand om bytet."

Så kommer flera protokoll om älghudar, varifrån de kan ha kommit osv.
Så 1687 har LARS varit utsatt för en eldsvåda och får F 1687 v42: "tillstånd att söka brandstod i hela häradet."

Och så tappar den gode LARS tålamodet enligt F 1687 H57: "... bötar 12 mk för otidigheter mot Länsmannen..."

När LARS så en gång tog rätten i egna händer, blev han givetvis instämd till häradsrätten därom berättar F 1689 h47:

"uteblir mot länsmannen, som instämt honom för att han låtit en finne utan laga dom löpa gatlopp
och låtit honom en stund hänga stupe."

Ärendet återkommer inte till rätten, kanske hade länsmannen "för dåligt på fötterna" den gången.
Så kommer ett protokoll, som visar att finnarna ändå hade rätt att jaga älg på sin egen skattjord, i F 1692 h60:

"LARS SIMONSSON misstänkes för olaga älgjakt på kronoskog. LARS nekar, och hans son SIMON säger sig ha jämte sin
lillebror LARS LARSSON varit hos PAL i Långenäs och efter tillstånd av denne fällt två älgar, på skattejord.
Då jakten dessutom skett under lovlig tid, ogillas åtalet."

Och så ett par familjehändelser. Först i F 1694 h78:
"LARS SIMONSSON i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru ANNIKA ERIKSDTR i HUMSJON
överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv."

och slutligen F 1696 v72:
"Drängen ANDERS LARSSON i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel
och att han är en god och lydig son till LARS SiMONSSON i Ragvaldstjärn." Annika har för sitt uppehälle använt sina
jordpengar från Medskogen.

Lars gift Mariana Mattsdotter Ikoinen. Mariana (dotter till Mattes Eriksson Ikoinen och Sofia Persdotter) föddes cirka 1640 i Långtjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; dog 1678. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 1823

Noteringar:

Mariana Mattsdotter Ikoinen föddes c:a 1640 i Långtjärn Gräsmark, Värmland av föräldrarna
Matts Eriksson Ikoinen (c:a 40 år) och hans hustru, Sofia Persdotter (c:a 35 år).

1647 när Mariana var c:a 7 år gammal dog hennes far Matts Eriksson Ikoinen i en ålder av c:a 47 år,
dödsorsak han mördades av en granne.

omkring 1662 gifter sig Mariana Mattsdotter Ikoinen (c:a 22 år) med Lars Simonsson Kauttoinen (c:a 33 år)
Lars Simonsson Kauttoinen föddes c:a 1629 i Ragvaldstjärn Gräsmark, Värmland.

Mariana och Lars fick 7 barn tillsammans mellan åren 1663 till och med 1675.

Mariana Mattsdotter Ikoinen dog 1678, hon finns ej i mtl 1679. Änkemannen Lars Simonsson Kauttoinen
blev ensam med 7 barn i åldrarna 3, 6, 8, 10, 13, 14 och 15 år gammla.

Änkemannen Lars Simonsson Kauttoinen gifte om sig troligen 1679 med Marit Larsdotter, f c:a 1655.
Varifrån Marit kom har ej gått att utröna med säkerhet. Med henne hade Lars ytterligare minst sex barn.

Andra Händelser:

• Yrke: Nybyggare
• Referensnummer: 3640

Noteringar:

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:14 (1673-1675) Bild 182 / sid 141 (AID: v81405.b182.s141, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503)

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:14 (1673-1675) Bild 181 / sid 139
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:14 (1673-1675) Bild 182 / sid 141

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Detta framgår av följande utdrag ur Fryksdals domsagas tingsprotokoll av den 15-17/6 1674

“Näst Framwijstes Ett Testamente som Påwel Qluffsson och
Hans Hustru Elin Oluffsdotter i Lööfåssen i Sunds Sochen Tu gambla och Alderstegna blinde folk doch
afh godt förståndh, hafwa giordt till sin Sohn Oluff Påwelsson och hans hust. Anneka Larsdotter,
At emooth dhet dhenne dheras Son efther dheras Astundan in till dheras döder dagh skall dhem skiötha
föda och försörja hafwe dhe Testamenterat honom halfhparten afh allan dhen löösöre som i dheras boo
finnes och dhe Uthi sitt Ahnletes Swett sigh mädh dhenne dheras Sons flijtige Tillhiälp ifrån dhen tijdh
han kunni något Arbete drifwa, Wärfth och icke Ehrfth, sedan och ha han lijka Erfh mädh dhi Andre
Syskonen i dhen Andra hälfthen aff lösörenen. föruthan dhetta, woro och icke mindre desse gamble
föräldrar benägne at eftherlåta bemälte dheras Son Olufh Påwelsson hans hustru och barn all dhen
fasta Egendoom som dhe nu Äga i Löfhåhsen till Ahnseendhe såsom dhe i des Testamente förmäla,
at Alt det som ähr Ahnwändt på hemmandet medh däss inkiöpan, Upodlandbe, dhet hafwer mehr
bemälte dheras Son Oluff Kostat och i Ty hafwa dhe Ahndre barnen inthet dher Uthi efther Föräldrarnas
döödh at få arfiwa Uthan falle dät altsammans Oluff hans hustru barn och Erfhwinger till godo. Till
hwilket Testamente Oluffs brodher Erich Påfwelsson och hans Syster Marit i Jangshöiden hafwa icke
Uthan skiäl Consentrat Att dhe aldrig skola dher på Thala, hwarföre så frampt dhetta i Lijfstijden
oryggat och aff siälfwa Testetoribus mädh döden bekräfthat warder dhet och icke oskiäligen afh dhenna
Rätten fast Stadigt dömdt.”

Av testamentet framgår att sonen Olof varit den drivande kraften bakom köpet och uppodlandet av
Lövåsen, fastän Påvel stod för nybygget de första åren i egenskap av husfader. Olof tog också hand om
föräldrarna på deras ålderdom och skulle som er sättning få halva deras lösöre.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Trots testamentets fasta ord att brodern och systern samtyckt och aldrig skulle ens tala mer om det,
har tydligen oenighet uppstått efter föräldrarnas död. Vid ett ting år 1683 träffar vi syskonen till
arvförlikning. Rätten använder följ. ordalag:

“Inkommo för Rätten Syskonen Erich Påfwelsson i Twäråhna och Fryckzende Sn samt Systeren hu
Marit i Jangshögden Sunds Sn och blefwo ernligen genom handräckning medh sin Broder Olof
Påfwelsson i Löfåhsen förlijkte öf r dess föräldrars Testamente, som å tinget Ao 1674 d. 15 Junij
stadfäst ähr, att Oloff af godh wilje gifwer Broderen Erik 10 RDr och Systren Hu Marit 5 Rdr m. Spec.
ähn, till hwad han tillförndhe uthgifwit haf r hwar medh dhe sedan afstå och uphäfwa alt wijdare åtahl
på arff effter sina föräldrar i löst och fast och dett oklandrat nu och framdeles honom Oloff Påhlsson
unna och tillstå, hwilket ock Rn på begeran dem till rättelse framdeles stadfäste och approberade.”

Död:
Källa till dödstider är.
Testamente infört i Fryksdals domsagas
tingsprotokoll av den 15-17/6 1674 och
utdrag ur tingsprotokoll 14/6 1683.

Pål gift Elin Olofsdotter Mänkiläinen. Elin föddes cirka 1600; dog mellan 1674 och 1683. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3641

Noteringar:

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Källa:
Fryksdals härad domprotokoll 1674 vt 49.
Pål Olofsson och hans hustru Elin Olofsdotter i Lövåsen (S) testamenterar
för skötsel sin lösa och fasta egendom till sonen Olof Pålsson och hans hustru
Annika Larsdotter, vilket godkännes av Olofs broder Erik Pålsson och hans
syster Marit i Jangshöjden.

Fryksdals härad domprotokoll 1683 vt 45.
Syskonen Erik Pålsson i Tväråna Östmark, hustrun Marit i Jangshöjden Sunne
och Olof Pålsson i Lövåsen Sunne har förlikts om testamentet (1674 vt nr 49).
Olof lämnar Erik och Marit ytterligare 10 resp. 5 rd.

Död:
Källa till dödstider är.
Testamente infört i Fryksdals domsagas
tingsprotokoll av den 15-17/6 1674 och
utdrag ur tingsprotokoll 14/6 1683.

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3644

Noteringar:

Källor: boken finnar i Gräsmark och Lekvatten.

SIMON Smed, SIMON LARSSON KA(JTTOINEN, f c1595, var bössesmed och kom från Örebro. GOTTLUND får sig berättat om SIMON Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. SIMON KAUTTOINEN hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst. En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara." Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Hellebergsborna, på vars mark Ragvaldstjärn var upptaget, ville, sedan "Lekare Per" gett sig iväg, inte ha någon brukare i torpet. De försökte få bort SIMON Smed, men det var inte lätt. Ett par Dprot vittnar om hur det gick, först F1652 v30:

"Näst förböds SIMON SMEDH i Raffaels Kiärn i Sund Sochn att hugga Näfwerskogh till Wedbrandh, på thet han icke måtte ther igenom alt för swårt bliffue uthödt medh äganderne til skadha och Nachdeel och thette mädh 40 daler wijte."

och året efter kom F 1653 v9:

"Näst affsades, att enär åboerne i Hellebergh icke kunde med gode ordh öwertala SIMON LARSSON Smedh wedh Rag walls Kiern, wijka ther ifrån och taga skiäl för sin ther nedh lagde omkostnad och arbete, så skall han få sittia ther odriffuin, och några gode män aff Rätten skola läggia til samme Torp så mycke Skogh, som kan bliffue för ett Ottondels Hemman och ej mehre effter Bolbyn Hällebergh eij kan mista mehr, uthan thet öffrige bliffuer honom förbehållit til hans nödtorfft."

SIMON LARSSON kom alltså 1643 och betalade de uthlagor som "Lekare-Per" lämnade obetalda efter sig. Ovan citerade Dprot är från 1653, det tog alltså 10 år innan SIMON var säker på att få stanna.

SIMON LARSSON KAUTTOINEN, f c1595, var gift med KERSTIN HALVARDSDTR, f c1605. De båda hade givetvis flera barn, men endast om två har uppgifter hittats

KARIN SIMONSDTR, f c 1625
.LARS SIMONSSON, f 162(9)

Fryksdals härad domprotokoll 1665 ht 34.
Hustrun Karin Simonsdotter i Södra Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika,
karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin. Atvet efter fadern Henrik Klementsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd
24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd,
inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och
hans son Lars Simonsson.


SIMON och KERSTIN fingo leva länge tillsammans, SIMON dog 1694 och begrovs den 26 september; KERSTIN levde ett par år till och dog 1696, hon begrovs den 18 november.

Simon gift Kerstin Halvardsdotter. Kerstin föddes cirka 1605; dog 1696; begravdes den 18 Nov 1696. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3645

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3646

Noteringar:

Källor: boken finnar i Gräsmark och Lekvatten.

Långtjärn för skötsel, torpet är 1642 upptaget av finnen IKOA-Matts.
Källa: boken finnar i Gräsmark och Lekvatten.

LÅNGTJÄRN upptogs omkring 1640 av MATTS ERKSSON IKOINEN
(IKOA-Matts) och inskrevs i Jordeboken 1649, som "Nybygge"; det
skattlades 1650 som 1/4 h.
Så länge fick dock icke MATTS vara med; GOTTLUND berättar i sin "Dagbok..."
om varför; "... Den förste som upptagit detta ställe skall varit en IKOINEN...
Hans hästar hade en gång gjort skada på en HINDRIK HAIKOINENS sveder. De
råkade varandra i skogen och sutto och pratade härom. IKOINEN ville förlikning
och bad härom. HAIKOINEN svarade: Jag skall nog förlika dig och slog därpå
med bösspipan honom i huvudet, varav den andre genast dog. Han nedgömde
honom i bäcken Tunturinpuro, Hustrun frågade vid hemkomsten varföre han
vore så sorgsen, Han berättade för henne saken och rymde till Norge. Stället
heter ännu MURRAHO.."

GOTTLUND fick fel namn berättat för sig; det rätta framgår av Dprot F 1648 h4:

"Näst gafs tillkiänna, huru Sigfrid Pedersson i Bredsjön, Fryksände Sochen
en finne hade nyligen mördat sin granne, Matts Erichsson i Långkiernen
i samma Sochn, och straxt förrymbdt som man menar åth Norige, och nu
skall hans hustrun haffua begynt att föryttra och sällia bort boet och achta sin
koos effter honom. Rätten fan för godt att låta Gode Män skiffta boet, och taga
twådelen som Mannen kommer till, ifrån hustrun och sättia honom i taka händer,
til thes saaken bliffuer edsfört, och i medlertijd låta stämpa honom Sigfrid
Pedersson såsom hör nu offentligen aff rätten förmedels förste resan, altingh
at swara til sin saak.

Död:
Dödsorsak: Mördad av en granne

Mattes gift Sofia Persdotter. Sofia föddes 1605; dog 1685 i Långtjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3647

Noteringar:

Källor: boken finnar i Gräsmark och Lekvatten.

Sedan Matts blivit ihjälslagen sommaren 1647, gifte Sofia om sig året därpå med Josef Eriksson, f c1600.
Josef finns i mtl under åren 1650-63 och hade med Sofia Persdotter minst tre barn, två söner och en dotter.


Hur länge Josef Eriksson levde har icke framkommit, dock dog han före 1681 vilket
framgår av Dprot F 1717 h72:..." Erik Josefsson har 1681 fått sin mors Sofia Persdotters
andel i Långtjärn för skötsel, torpet är 1642 upptaget av finnen IKOA-Matts.
Dennes änka gifte om sig med Josef Eriksson.