Lars Simonsson Kauttoinen

Andra Händelser:

• Referensnummer: 1822

Noteringar:

Lars Simonsson Kauttoinen föddes c:a 1629 i Ragvaldstjärn Gräsmark, Värmland av föräldrarna
Simon Larsson Kauttoinen (c:a 35 år) och hans hustru, Kerstin Halvadsdotter (c:a 25 år).

LARS SIMONSSON var gift två gånger. Hans första hustru var Mariana Mattsdotter Ikoinen, f c:a 1640.
Mariana var dotter till Matts Eriksson Ikoinen och Sofia Persdotter i Långtjärn Gräsmark.
Lars hade tillsammans med Mariana många barn, uppgifter om 4 söner och tre döttrar.
Hustru Mariana dog 1678, hon finns ej i mtl 1679.

Lars gifte om sig troligen 1679 med Marit Larsdotter, f c:a 1655.
Varifrån Marit kom har ej gått att utröna med säkerhet. Med henne hade Lars ytterligare minst sex barn.

Lars Simonsson Kauttoinen dog 1702 och begravdes 7:e december 1702 i Gräsmark Värmland.
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Källor: (boken finnar i Gräsmark och Lekvatten).
LARS SIMONSSON KAUTTOINEN, f 162(9), visade sig vara en mycket driftig karl. Han finns i nära femtio år i mtl för
Ragvaldstjärn, under åren 1654-1704. LARS SIMONSSON återfinns följaktligen i många Dprot; över 40-talet, gällande
allt möjligt, som ägogränser, förvärv av jord, uppbud och fasta på jord, både lovlig och olovlig älgjakt, anmälan om
hemsökelse av eldsvåda osv.

F 1655 v56:"... bevilja syn mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön..."

F 1665 h33: "PÅL LARSSON i Borrsjön bötfälls för att han befallt sin dräng Nils att hugga ned stängslet om
LARS SIMONSSONS i Ragvaldstjärn fall, så att denne fått sin råg förstörd av hästar..."

Och så till protokoll om LARS SIMONSSONS jordförvärv. Samlade i F 1673 v16:
"Näst stadfästes thet Jordekiöp som LARS SIMONSSON i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och
Wermelands Infanteri Wellborne JONAS HANSSON GYLLENSPETS till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh
Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh
Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker
sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre
satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt
emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen;
och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie.

Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemets-döttrer i Hällebergh i Sunds Sochn,
RAFWEL KIARN, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs
Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh dher underliggiandhe afgränsade ägor, Nämbligen Först Norr till
Rafwel Kiärns bäck, sedan bäcken Oster igönom in i Kymsundet, sedan föllier Sundet Söder uth till Bäck Wijken,
ther Kymstadh Rådh möter, sedan föllier dett samma Råå efter i Sud Wäst till Een Röös på högsta högden, sedan
Sud Wäst till Een annan Röös Östan siöön Borsiöön, sedan i Stora stenen wedh samma Borsiöö i Sud Wäst Emmelan
Qwarnedammen och Borsiöholme, sedan ähr Rået i bemelte Borsiöholme, sedan Nord i Röösen ifrån Borsiööhusen,
sedan i Een annan Röös Nordan Borsiöön i Ett gammalt fall, sedan Wäster till Loffholmen i Humsiöön, sedan Öster
effter Winterwägen, som kommer från Hemmanet Humsiön intill Högde Kiärn, sedan föllier det Högde
KiärnsBäcken Oster igönom in in Rafwels Kiärn och så i Rafwels Kiärn Bäck, ther föreskreffne Råmärken först begynner.
Thesslijkest kiöpt af Landbofougden Wällborne ANDERS LARSSON i CHRISTINEHAMBN på hans Fruus Höghwällborne
Fru GIÖRWAÄLL PÅSSES wägnar HUMSIÖN i Sunds Sochn 1/8 Skatte Hemman för Tjugo Åtta Rixdahler; som nu öfwer
alle the JordKiöpen bewijstes icke Allenast medh Kiöpe Breff Wiser och medh Qwittens wahra richtigt betahlte,
ty dömbdes det fast Stånda, och icke Åthergånga."

Som en följd av dessa jordeköp begärde LARS SIMONSSON i F 1667 v45: "Upb 1g på HUMSJON",
Vidare i F 1671 v50:
"Upbudes Ragvaldstjärn, Humsjön och ett skogsområde på Häljebys ägor väster om sjön Kymmen."

Enligt vad som berättades GOTTLUND, så skulle köpebrevet mellan Hälleberg och
LARS SIMONSSON vara daterat 1670 den 20 oktober.

LARS SIMONSSON tycker att skattetrycket är för stort och får medhåll i häradsrätten enligt
F 1667 h7: "Humsjön och Ragvaldstjärn anses alltför svaga att vart för sig skatta för 1/4 h.
Humsjön bör läggas till Ragvaldstjärn, så att de tillsammans kan skatta för 1/4 h".
Denna beskattning visade sig dock fortfarande varaför betungande och LARS SIMONSSON vände sig åter till häradsrätten,
F 1671 h30:"Intygas att Humsjön och Ragvaldstjärn ej kan skatta för mer än 1/8 hemman..."

Tvisten om rågången mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön flammar upp 1684, 1685 besiktigas rågången och i
F 1686 v61 beslutar "... Nämnden att rösa mellan Ragvaldstjärn och Borrsjön..."

Så kommer älgjakterna in i protokollen, med början i F 1686 h27:
"Jägmästaren ANDERS MOLITHEUSS anklagar LARS SIMONSSON.. för älgjakt, som är förbjuden för finnar och
annat löst parti! Inblandade äro DANIEL i Borrsjön, lösfinnen OLOF PUNDAN, LARS SIMONSSONS söner SIMON och MATTS,
den senare i Solberg i Ekshärad... LARS SIMONSSON bötfälls ensam, eftersom han tagit hand om bytet."

Så kommer flera protokoll om älghudar, varifrån de kan ha kommit osv.
Så 1687 har LARS varit utsatt för en eldsvåda och får F 1687 v42: "tillstånd att söka brandstod i hela häradet."

Och så tappar den gode LARS tålamodet enligt F 1687 H57: "... bötar 12 mk för otidigheter mot Länsmannen..."

När LARS så en gång tog rätten i egna händer, blev han givetvis instämd till häradsrätten därom berättar F 1689 h47:

"uteblir mot länsmannen, som instämt honom för att han låtit en finne utan laga dom löpa gatlopp
och låtit honom en stund hänga stupe."

Ärendet återkommer inte till rätten, kanske hade länsmannen "för dåligt på fötterna" den gången.
Så kommer ett protokoll, som visar att finnarna ändå hade rätt att jaga älg på sin egen skattjord, i F 1692 h60:

"LARS SIMONSSON misstänkes för olaga älgjakt på kronoskog. LARS nekar, och hans son SIMON säger sig ha jämte sin
lillebror LARS LARSSON varit hos PAL i Långenäs och efter tillstånd av denne fällt två älgar, på skattejord.
Då jakten dessutom skett under lovlig tid, ogillas åtalet."

Och så ett par familjehändelser. Först i F 1694 h78:
"LARS SIMONSSON i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru ANNIKA ERIKSDTR i HUMSJON
överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv."

och slutligen F 1696 v72:
"Drängen ANDERS LARSSON i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel
och att han är en god och lydig son till LARS SiMONSSON i Ragvaldstjärn." Annika har för sitt uppehälle använt sina
jordpengar från Medskogen.

Familj/Make/Maka: Mariana Mattsdotter Ikoinen. Mariana (dotter till Mattes Eriksson Ikoinen och Sofia Persdotter) föddes cirka 1640 i Långtjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; dog 1678. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Simon Larsson Kauttoinen föddes 1663 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; döptes den 25 Dec 1663 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
2. Sofia Larsdotter Kauttoinen föddes 1664 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
3. Matts Larsson Kauttoinen föddes 1665 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
4. Anders Larsson Kauttoinen föddes 1668 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
5. Annika Larsdotter Kauttoinen föddes cirka 1670 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; dog cirka 1730 i Lövåsen, Sunne (Värmlands län, Värmland)..
6. Karin Larsdotter Kauttoinen föddes cirka 1672 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
7. Lars Larsson Kauttoinen föddes cirka 1675 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..

Lars gift Marit Larsdotter 1679. Marit föddes 1655. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Jakob Larsson Kauttoinen föddes cirka 1680 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
2. Margareta Larsdotter Kauttoinen föddes 1683 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
3. Olof Larsson Kauttoinen föddes cirka 1685 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
4. Maria Larsdotter Kauttoinen föddes cirka 1687 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland)..
5. Tomas Larsson Kauttoinen föddes cirka 1693 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; dog 1698 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (Värmlands län, Värmland).; begravdes den 6 Feb 1698.

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3644

Noteringar:

Källor: boken finnar i Gräsmark och Lekvatten.

SIMON Smed, SIMON LARSSON KA(JTTOINEN, f c1595, var bössesmed och kom från Örebro. GOTTLUND får sig berättat om SIMON Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. SIMON KAUTTOINEN hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst. En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara." Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Hellebergsborna, på vars mark Ragvaldstjärn var upptaget, ville, sedan "Lekare Per" gett sig iväg, inte ha någon brukare i torpet. De försökte få bort SIMON Smed, men det var inte lätt. Ett par Dprot vittnar om hur det gick, först F1652 v30:

"Näst förböds SIMON SMEDH i Raffaels Kiärn i Sund Sochn att hugga Näfwerskogh till Wedbrandh, på thet han icke måtte ther igenom alt för swårt bliffue uthödt medh äganderne til skadha och Nachdeel och thette mädh 40 daler wijte."

och året efter kom F 1653 v9:

"Näst affsades, att enär åboerne i Hellebergh icke kunde med gode ordh öwertala SIMON LARSSON Smedh wedh Rag walls Kiern, wijka ther ifrån och taga skiäl för sin ther nedh lagde omkostnad och arbete, så skall han få sittia ther odriffuin, och några gode män aff Rätten skola läggia til samme Torp så mycke Skogh, som kan bliffue för ett Ottondels Hemman och ej mehre effter Bolbyn Hällebergh eij kan mista mehr, uthan thet öffrige bliffuer honom förbehållit til hans nödtorfft."

SIMON LARSSON kom alltså 1643 och betalade de uthlagor som "Lekare-Per" lämnade obetalda efter sig. Ovan citerade Dprot är från 1653, det tog alltså 10 år innan SIMON var säker på att få stanna.

SIMON LARSSON KAUTTOINEN, f c1595, var gift med KERSTIN HALVARDSDTR, f c1605. De båda hade givetvis flera barn, men endast om två har uppgifter hittats

KARIN SIMONSDTR, f c 1625
.LARS SIMONSSON, f 162(9)

Fryksdals härad domprotokoll 1665 ht 34.
Hustrun Karin Simonsdotter i Södra Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika,
karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin. Atvet efter fadern Henrik Klementsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd
24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd,
inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och
hans son Lars Simonsson.


SIMON och KERSTIN fingo leva länge tillsammans, SIMON dog 1694 och begrovs den 26 september; KERSTIN levde ett par år till och dog 1696, hon begrovs den 18 november.

Simon gift Kerstin Halvardsdotter. Kerstin föddes cirka 1605; dog 1696; begravdes den 18 Nov 1696. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Referensnummer: 3645